Ny utredning: Elever från högpresterande skolor bör fördelas dit deras svenska behövs

STOCKHOLM. Utredningen om en socialt sammansatt skola överlämnade på fredagen sitt betänkande till skolministern. Utredningen föreslår att elever i skolor med hög måluppfyllelse under en del av veckan ska undervisas i skolor där måluppfyllelsen är låg.

Bakgrunden är att skolsegregationen inte har kunnat brytas med ekonomiska medel. I ett av de underlag utredningen hänvisar till fick eleverna i den ena skolan 30 919 kronor var i strukturbidrag, mot 6 210 kronor i den andra. Skillnaden i resultat kvarstod.

– Vi har prövat att fördela pengar. Nu prövar vi att fördela elever, säger utredaren Lena Wiktorsson.

Modellen bygger på en åtskillnad mellan bidragande och mottagande elever. Bidragande elever är sådana som bedöms ha ett överskott av det som saknas i den mottagande skolan, i första hand svenska språket och studiero.

– Det handlar inte om att flytta problem. Det handlar om att flytta tillgångar, säger Wiktorsson.

Förslaget omfattar årskurs 4 till 6 och innebär tre dagar i veckan i den mottagande skolan. Skolskjuts anordnas av kommunen och är avgiftsfri för familjen.

Utredningen hänvisar till Sandviken, där ett liknande förslag lades fram 2023. Mellanstadiet vid en skola i ett villaområde skulle då flyttas till en skola i ett område med sämre resultat. I den mottagande skolan nådde vid tillfället en fjärdedel av eleverna kunskapskraven i alla ämnen. I den bidragande skolan gjorde nästan samtliga det.

Utredningen betecknar den skillnaden som förslagets främsta motiv.

– Ju större skillnaden är, desto mer finns det att hämta. För båda parter, säger Wiktorsson.

Utredningen har även prövat den omvända riktningen, alltså att mottagande elever i stället transporteras till den bidragande skolan. Den modellen avfärdas.

– Den saknar pedagogiskt värde. Eleverna kommer då till en miljö där svenska redan talas, och tillför alltså ingenting som inte redan finns där, säger Wiktorsson.

Det fria skolvalet påverkas inte. Familjer som inte önskar delta behåller rätten att välja skola, men valet avser den skola där eleven är placerad. Placeringen kan inte överklagas, eftersom den enligt utredningen inte är ett beslut utan en fördelning.

En förälder som Rödluvan talat med, och som avböjer att framträda med namn, invänder att tioåringar inte bör ges i uppgift att lösa det vuxna inte har löst.

Mattias Boberg, docent i utbildningssociologi vid Karlstads universitet, känner igen invändningen.

– Den kommer nästan alltid från samma områden, säger han.

Boberg framhåller att barns förmåga att lära av varandra är väl belagd i forskningen.

– Barn är formbara. Det är hela poängen med barn, säger han.

Betänkandet går nu ut på remiss. Utredningen bedömer att modellen kan införas i tolv kommuner läsåret 2027/28 och framhåller att den är kostnadseffektiv.

Bussarna går tomma tillbaka.